Som något kan gå upp i rök, dök du upp från ingenstans.

Det var som om ingen annan fanns

Jag gick fram till dig

Öppnade min mun

vet ej vad jag sa

Men det var något bra

Höll om dig en stund

fick brottom och du var borta i en blund

Ända sedan dess, har du vart i mina tankar

går fram och tillbaks och vankar

mitt hjärta fortsätter banka

Det har nu gått en tid, och fortfarande, vi ej mer har träffats

Har försökt att tankarna åt sidan lagt

Men de kommer alltid tillbaka

som en ständig vaka

Jag fick nog, orkade inte vara ifrån dig

Jag sa mina ord

Du sa du fann intresset i mig

Jag trodde dig inte

Om det så är

Så är det ej tillräckligt

Vill veta mer, vad är det du ser?

Finns det hopp för mig ? Eller är det bara ett tidsfördriv för dig?

Och så som alla de andra, du är osäker och vet ej vad du vill

Varför ska det vara så svårt? Förstå att det tär på mig, så hårt.

Varför ge kärlek om man ej vill ha något tillbaka?

Vill bara ge dig all jag har, men det är väl inget du saknar.

Snälla bestäm dig, ge mig ett tecken, ett svar, jag orkar inte gå och undra,

gå och undra och sakna var eviga dag...